
Många företag rapporterar sitt hållbarhetsarbete frivilligt sedan länge, men under senare tid har EU infört allt strängare krav på att man faktiskt ska rapportera sin hållbarhetsprestanda. För företag innebär det en ökad skyldighet att rapportera om sina miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade (ESG) resultat.
Bakgrunden
Processen bakom hållbarhetsrapportering formaliserades för årtionden sedan. En viktig aktör i detta sammanhang är standardiseringsorganisationen Global Reporting Initiative (GRI) som etablerades så tidigt som 1997. Tjugo år senare trädde direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) i kraft. Som namnet antyder kräver direktivet att stora företag inom EU inkluderar icke-finansiell information i sina årsredovisningar. Det handlar bland annat om miljömässiga, sociala och medarbetarrelaterade aspekter om hur man arbetar för att motverka bestickning och korruption; samt om företagets initiativ för att skydda mänskliga rättigheter och öka mångfalden.
EU:s hållbarhetstaxonomi trädde i kraft i juli 2020 och är fortfarande en hörnsten i EU:s ram för hållbar finansiering. Taxonomin kräver att företag rapporterar vilka av deras ekonomiska verksamheter som omfattas av taxonomiförordningen (har potential att vara hållbara), respektive vilka som är förenliga med den (uppfyller specifika hållbarhetskriterier som definieras av taxonomiförordningen). Företag över en viss storlek är skyldiga att rapportera hur deras ekonomiska verksamhet överensstämmer med EU-taxonomins sex miljömål, inklusive företagets åtgärder för att motverka klimatförändringar och anpassa sin verksamhet till sådana.
2021 beslutade EU att NFRD behövde revideras och utökas. En ny version föreslogs, där hållbarhetsrapporteringen går utöver företagens egen verksamhet och även inkluderar värdekedjan uppströms och nedströms. Arbetet utmynnade i Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som trädde i kraft i januari 2023. European Financial Reporting Advisory Group (EFRAG) fick uppgiften att utveckla ett antal europeiska standarder för hållbarhetsrapportering (ESRS – European Sustainability Reporting Standards) inom ramen för CSRD. Dessa standarder antogs senare under året.
Vad menas med europeiska standarder för hållbarhetsrapportering?
Vad är då ESRS och vilka företag är skyldig att rapportera enligt dessa? De nya standarderna har kommit till för att säkerställa att företagens ESG-upplysningar (miljö, sociala frågor och bolagsstyrning) är standardiserade, transparenta och jämförbara. Det finns 12 standarder (två övergripande och tio ämnesspecifika) inom ESG-området, och de är tillämpliga på företag som omfattas av CSRD.
För närvarande omfattar CSRD stora företag som uppfyller två av följande kriterier: mer än 250 anställda, nettoomsättning som överstiger 50 miljoner euro och totala tillgångar som överstiger 25 miljoner euro. Börsnoterade små och medelstora företag måste år 2026 börja rapportera för räkenskapsåret 2025.
Hur är det med andra standarder och rapporteringsramverk, som EU:s hållbarhetstaxonomi – kolliderar de med ESRS? Nej – ESRS är i linje med de viktigaste globala standarderna, som Global Reporting Initiative (GRI). Taxonomirapportering ska ingå som en del av ett företags hållbarhetsrapport – för alla företag som omfattas av CSRD. ESRS och EU:s hållbarhetstaxonomi tillsammans förbättrar i själva verket transparensen i hållbarhetsrapporteringen. Detta hjälper investerare och intressenter att bedöma ett företags miljömässiga och sociala påverkan.
Hur kan Fluid Translation bidra?
Att hitta rätt i EU:s komplexa nya krav på hållbarhetsrapportering kan framstå som en svår uppgift, särskilt om allt material dessutom ska översättas. Med Fluid Translation kan du vara säker på att ditt företag är i trygga händer. Vi följer all utveckling gällande standarder för hållbarhetsrapportering. Vårt team har uppdaterad information och våra språkexperter har tillgång till omfattande och aktuellt referensmaterial. Med rätt kompetens, noggrannhet och engagemang ser vi till att din översatta hållbarhetsrapport inte bara blir tekniskt korrekt, utan även förmedlar de viktiga budskapen om hållbarhetsarbetet vidare till investerare och intressenter världen över, som om dokumentet vore skrivet på deras språk från början. Ett avgörande steg i vår rigorösa kvalitetssäkringsprocess är att din översatta hållbarhetsdokumentation dessutom granskas av en expert inom hållbarhetsterminologi. Detta garanterar tydlighet, konsekvens och korrekt användning av nyckeltermer.
Välj Fluid Translation som din kvalitetspartner när det gäller att effektivt kommunicera ditt hållbarhetsarbete på global nivå.
Skriven av vår gästskribent och hållbarhetsexpert J. Pain.